Ett av Tamams huvudmål för 2012, som slogs fast på årsmötet i mars, är att bli bättre på hur vi i Sverige arbetar hållbart med våra utlandsprojekt. Dessa projekt har till stor del utvecklats av eldsjälar vilket har både för- och nackdelar. Generellt sett kan man nog säga att detta tenderat att göra projekten sårbara, och relativt frikopplade från Tamams övriga verksamhet. Visserligen finns det bland Tamams medlemmar i Sverige ett engagemang för våra internationella projekt i Albanien, Kirgizistan, Mexiko och Paraguay, men fram tills nyligen har kopplingen mellan dessa personer varit svag och ägt rum sporadisk – vilket direkt påverkat hur vi jobbat med utlandsprojekten.

Därför beslutades det på årsmötet att det behövs tydligare, regelbundna strukturer i Sverige som har syftet att jobba långsiktigt med kontakt, utveckling, utbyte, finansiering mm i förhållande till Tamams internationella projekt. Lokalförenings-formen lämpar sig väl för detta ändamål, och vi har många goda erfarenheter av hur formaliserandet av olika informella Tamamgrupper på orter i Sverige fått verksamheten, idéerna och engagemanget att blomstra. En bra struktur försvårar och ”byråkratiserar” inte arbetet, utan möjliggör ytterligare engagemang och en utökad verksamhet! Dessutom förskjuts fokus till långsiktighet och hållbarhet på ett helt annat sätt än i informella grupper.

Först ut i denna satsning är den nya lokalföreningen Tamam Centralasien som bildades 17 mars i år. Arbetsgruppen har funnits i nätverksform i olika konstellationer sedan slutet av 2009, men genom att bilda förening hoppas vi att det ska bli snurr på verksamheten på ett helt nytt sätt! Tamam Centralasien jobbar med följande områden:

• Kontinuerlig kontakt med Tamams vänorganisation och egna projekt i Kirgizistan
• Strategiskt arbete kring hur verksamheten/samarbetet ska utvecklas på längre sikt.
• Utbilda och skicka volontärer till Kirgizistan.
• Bidra med metod-/verksamhets-/organisationsutveckling inom Tamams samarbetspartners, egna projekt och andra relevanta aktörer i regionen.
• Söka medel för projekt inom kategorierna ungdoms/ledarutbyte samt internationellt utvecklingssamarbete.
• Främja initiativ för att olika internationella Tamam-grupper träffar gruppen i Kirgizistan.
• Insamling av obundna medel för att långsiktigt och strategiskt kunna finansiera Tamam-gruppen i Osh.
• Synliggöra Tamams arbete i Kirgizistan och bevaka frågor som rör demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter i Kirgizistan & Centralasien.

Tamam Centralasiens styrelse för 2012 består av:

Styrelsen!

Gustaf Sörnmo, ordförande

Necmettin Meletli, vice ordförande

Alice März, sekreterare

Ingegerd Gréen, kassör

Filippa Almlund, ledamot

Det finns stora möjligheter att engagera sig i Tamam Centralasien som volontär inom de olika verksamhetsområdena, men också gott om utrymme för att utveckla egna projekt. Är du intresserad av att bli aktiv kontakta gustaf.sornmo@tamam.se

Redan imorgon åker delar av Tamam Centralasien till Kirgizistan för att besöka Tamamgrupperna i Osh och hålla i utbildningar för volontärerna! Vi kommer också genomföra en förstudie som finansieras av ForumSyd för att se om Tamam kan etablera ett mer omfattande utvecklingssamarbete i de södra delarna av landet. Håll utkik här på bloggen för rapporter från resan!

From the 16^th of March 2012 with the financial support of Kyrgyzstan Soros Foundation a  new project “Present happiness” started being realized. The project is oriented to children among 12 and 17 years old with hearing impairments in Kara-suu boarding school, that is situated in the countryside of Osh region. In the frame of the project the volunteers of YoO “Tamam” group once a week will visit kids and during 2 hours will organize “Freestyle dance teaching” club and club of “Theater performances”. So the volunteers and children of boarding school will be divided into 2 groups (Everyone can choose the sphere he likes):

• Dancing group
• Acting groupents

• We are pleased to let you know that on March 18, 1012, the volunteers of Youth YIG «Youth of Osh Tamam» held the first class for children with hearing impairmants.

    Actually we agreed to meet promptly at 11:30, but due to excessive punctuality of one of the volunteers we all had to leave at 12:20 pm … yesss, we were also very angry … but after my long story about punctuality and responsibility of Swedish people (and other), I hope none will even try to repeat it! :)))

  
  
  

  We arrived there promptly at 1:25. On the way we were near to get lost, because the boarding school is situated far from the city, in the midst of numerous villages.

  

   When we finally arrived the school, we saw kids who were sweeping the street (on this day they made a cleanig day) After three minutes, our bus was surrounded by pupils of the boarding school who were standing with a smile on their face, and hopefully looking at us. We willingly smiled and greeted them as well.

  

  In the frame of the school № 27, where I had previously studied, taught children with hearing impairments … and I always thought that such children are moody and unfriendly. But we saw the opposite in these children, they have shown themselves as  easy going, positive and open minded guys. :)

  Soon we were invited to the auditorium, where usually the holidays and competitions are held.

  

  There we got acquainted with the guys, and told them the purpose of our visit, and soon we began our activities.

  

  Children and volunteers, based on their interests, were divided in 2 groups as Dancing and Drama.

  
  As we do not know the verbal communication, It was not easy to build a communication bridge with the children. In order to explain something we had to show different shapes by our hands, gestures.

   

  It really impressed us that the children wrote their names in the mobile phone and kept them ready to show them to us…

  But by the end of training the volunteers already knew a few gestures and we could hintly understand each other.

  
  Children were that giperactive that at the end of the classes, we organized drama performances with the participation of children and the volunteers themselves.

  
  Here you can see how our volunteers conduct dance lessons.

  Upon returning home, everyone was tired but satisfied with the work done! I am sure that every one of us really enjoyed working with such amazing guys!

  P.S The project was called as “Present Happiness” with a purpose to present it to children in reality!