Här i Pedernales innebär maj mycket olika saker. Den är antagligen den varmaste månaden, det finns mängder av mogen frukt och den är slutet på torrperioden. Men framför allt betyder maj fest och ledigheter. Första maj (arbetarnas dag), 5:e maj (slaget vid Puebla) och 10:e maj (mors dag) är bara några av de dagar som firas rejält här i Mexiko med parader och dans. I skolorna här i byn har de firat mycket och på grund av detta har Tamam blivit lite oregelbundet. Antalet barn har minskat nu i maj och det av många anledningar. Många barn säger att de har mycket att göra i skolan. De måste både göra sina läxor och öva inför dansuppvisningar och teater. Dessutom går många barn i kyrkan varje dag nu i maj eftersom de har en speciell bön, ”rosario”, den här månaden. Så vissa dagar har gruppen varit väldigt liten.

Den senaste tiden, med alla fester i byn, har varit väldigt rolig. För två veckor sedan följde jag med två andra volontärer till ett bröllop och senare på kvällen anordnade gymnasieskolan sin årliga, stora dans. Jag var där med ett gäng tamamvolontärer och deras vänner. Antagligen var alla ungdomar i Pedernales, och vissa byar runt omkring, där för det var mycket folk. Ett band kom dit och spelade mexikansk dansmusik och vi hade väldigt roligt.

Men den stora festen i byn var 1:a maj. Dagen började med en parad genom byn. Det var skolorna och någon slags arbetarförbund som deltog i paraden och de spelade virveltrumma och viftade med flaggor. Senare på kvällen var det fest på torget och huvudgatan. De hade några fyrverkeriliknande saker (castillos) som brann runt en hög ställning på torget. Ett band (Banda Ola Azul) var också där och spelade och alla dansade.

Den 10:e maj, mors dag, är det vanligt att barnen ger sina mammor något i present. Så veckan innan den 10:e gjorde vi blommor av ståltråd och tyg som barnen sen ge till sina mammor. Mors dag firas väldigt mycket mer här än i Sverige. På idrottsplatsen hade de en stor tillställning och en stor del av byns mammor var där. De lottade ut hushållsapparater och gav alla paraplyer och glass. En man i sombrero kom också dit och sjöng alla mammors favoritsånger. Jag kunde ingen av låtarna med mammorna kunde alla och alla sjöng med. Det var väldigt trevligt.

Alla skolor i byn firade också mors dag på något sätt. De bjöd in alla mammor (och alla andra som ville komma) till firandet. Barnen uppträdde med dans och sång och det lottades ut hushållsprylar och mat. Jag och några volontärer gick runt till de olika skolorna och såg tamambarnen dansa traditionella danser och sjunga.

I Tamam ha vi också firat barnens dag. Vi hade laddat upp med extra många lekar och en stor tårta. Det kom ungefär 20 barn och många volontärer och vi hade en jättefin dag :)

Eftersom det har blivit riktigt varmt här nu har vi åkt och badat en del. Både till ett nytt badställe i Tamámbaro och till de redan besökt här Pedernales. Vi har också gått med volontärerna till ett ställe som kallas ”El Arco”. Det är en flod som rinner genom någon slags ravin och under en akvedukt. Vattnet var iskallt, men det var skönt efter den varma promenaden dit.

Nu är den sista helgen för mig i Pedernales över. Det var en bra sista helg måste jag säga. Vi var på konfirmation av Quitos brorsdotter i Tacámbaro och sen konfirmationsfest här i Pedernales. Adalberto och Mirna (och nästan alla Mirnas syskon) har varit här på besök och igår firade vi Adalbertos födelsedag.

Nästa helg kommer jag spendera vid havet med några volontärer och nästnästa fredag tar jag bussen mot Mexiko City. Så nu återstår endas två veckor för mig här med barnen. Och när jag tänker på hur fort tiden har gått hittills känns två veckor väldigt lite. Det är helt enkelt bara att njuta av tiden som är kvar.

/Amanda, Pedernales